Makita Online

Standard / Lagstiftning

Europeiska unionen har i sin kamp mot bullerstörningar fastställt en gemensam strategi som i första hand syftar till att undvika, förebygga eller minska de skadliga effekterna av buller i miljön. Denna strategi bygger på att man fastställer bullerexponeringen med hjälp av kartor som upprättas enligt gemensamma metoder, på information från allmänheten samt på genomförandet av lokala handlingsplaner. Det här direktivet ska också tjäna som bas för att utveckla gemenskapens åtgärder när det gäller bullerkällor.

 

  1. Noise at work "Directive 2003/10/EC"
  2. Noise in the environment "Directive 2005/88/EC amended by Directive 2000/14/EC"

 

Buller

Buller är en del av vardagen, men högt ljud kan skada din hörsel. En bullerskada kan bero på en plötslig ljudsmäll, starkt ljud under en kortare tid och även hög bullernivå över längre tid. Sådant hörselskadligt buller finns runt om oss i hela samhället – både på arbetsplatser och på fritiden. Även en relativt måttlig hörselnedsättning kan vara besvärande eftersom den ofta medför svårigheter att uppfatta samtal. Detta märks särskilt i sällskap då man störs av att flera talar samtidigt eller när annat bakgrundsbuller förekommer.

 

Bullerhälsoeffekter


De största yrkesgrupperna som utsätts för buller är snickare, industriarbetare, mekaniker och montörer och byggnadsarbetare.

Hälsoeffekten av buller på människor beror på ljudstyrkan och ljudtrycket. Hörselskador som kan uppstå är hörselnedsättning, tinnitus, ringningar i öronen eller ljudöverkänslighet då alla ljud uppfattas som påträngande. Med åldern minskar till viss mån även hörseln. 

 

Hörselskador


Risken för bullerskador är proportionell till mängden av bullerexponering och dess varaktighet. Arbetsmiljöverket har satt 80 dB(A) som ett insatsvärde avseende maximal ljudexponering under åtta timmar. På arbetsplatser där det finns behov av att kunna föra samtal obesvärat ska bakgrundsbullernivån inte överstiga 40 dB (AFS 1992:10 sid 14).

När örat belastas med för starka ljud kan de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat drabbas av skador. Ju starkare ljudet är desto kortare tid behövs för att en skada ska uppstå. Sinnescellerna kan återhämta sig om bullret inte varit för starkt och inte pågått för länge, men efter starka och långvariga ljud är risken stor att hörseln inte kan återhämta sig. Skadan blir då permanent och ger en sensorineural hörselnedsättning.

En hörselnedsättning som har orsakats av buller drabbar framför allt diskanthörseln vilket gör det svårare att uppfatta svaga ljud och urskilja ljud i stimmiga miljöer.

 

Tillfällig hörselnedsättning

Måttligt buller som inte varat för länge kan ge en tillfällig hörselnedsättning. Det kan yttra sig som tillfällig lockkänsla, tinnitus och hörselnedsättning. Efter en tids ljudvila brukar symptomen avta och försvinna, ofta inom några dagar. Men symptomen är en varningssignal, som talar om att du har slitit på din hörsel. Nästa gång kan bullerskadan bli varaktig.

 

Permanent Tinnitus

Permanent Tinnitus är att höra ljud som inte har en yttre källa. Det kan låta som pipljud, toner, tjut, surr, brus och visslande. Skadan kan vara omedelbar, från för mycket höga eller explosiva ljud, men generellt är det gradvis. Vid tiden då du märker detta, är det förmodligen redan för sent.

 

Ljudöverkänslighet

Ytterligare en form av skada som kan uppstå är överkänslighet för ljud som innebär att ljud av ganska måttlig styrka upplevs som obehagligt starka. Ofta men inte alltid förekommer det tillsammans med Tinnitus.

 

Ljudförvrängning

En annan typ av skada är att ljuden förvrängs. Även när ljuden är tydligt hörbara hörs de med sämre kvalitet på grund av skadan i örat. En form av förvrängd hörselupplevelse är dubbelhörande. Den kan yttra sig som att en ren ton uppfattas som två toner i kombinationer som kan vara mycket disharmoniska eller att en och samma ton upplevs ha olika tonhöjd i vänster respektive höger öra. Det kan vara mycket besvärande till exempel när man lyssnar på musik.

 

Arbetstid


  • 80dB = 8 timmar

  • 83dB = 4 timmar

  • 86dB = 2 timmar

  • 89dB = 1 timme


Som jämförelse:

  • Oönskat bakgrundsljud på natten är ungefär 28-31dB 

  • Normalt tal på 60-70dB

  • Träbearbetningsmaskiner 90-105dB
     
  • Motorsåg och slagborrmaskin 100-105dB


Smärttröskeln ligger på ca 125 dB.

Toleransen för K-faktorn buller: Anger hur mycket av ljudtrycksnivån som kan kastas i en eller annan riktning. Själva ljudtrycksnivån är + - K-faktor.

För mer information om buller se Arbetsmiljöverkets broschyr om Buller: http://av.se/dokument/publikationer/bocker/h003.pdf

 

Bullerskydd


Bullerkontroll av onödigt ljud kan minska eller eliminera skador. Lagstiftningen kräver att arbetsgivaren utarbetar och genomför ett program för bullerbekämpning, där bullerexponeringen ej överstiger satta gränsvärden. För daglig bullerexponering ligger det lägre gränsvärdet på 80 dB (A) och det högre på 85 dB (A). Arbetsgivaren skall fastställa eventuell exponering för buller och i enlighet med gällande lagstiftning. 


Buller kan minimeras genom:

  1. Mindre exponering för buller som orsakas av arbetet

  2. Val av lämpligt material, som orsakar minsta möjliga buller

  3. Underhållsprogram för verktyg och utrustning som används på arbetsplatsen
     
  4. Arbetsplatsens utformning

  5. Säker och korrekt användning av verktyg för exponeringen och bullerreducering

  6. Minskning av teknisk bullerdämpning, isolering, bullerskydd, etc.

  7. Bullerexponeringens varaktighet och intensitet

  8. Individuella hörselskydd